KORTVÅGSBEHANDLING

Skanlab Therapy™ är en behandlingsapparat, som utvecklades 1988 i Norge och som baseras på kondensatorfältmetoden. Apparaten skapar ett högfrekvent växelströmsfält på 500 kHz (långvågsdiatermi), i vilket patienten är en del av kondensatorn under behandlingen.

Skanlab Therapy™ skapar en optimal, lokal och djup värme, som omedelbart ökar den lokala cirkulationen, lindrar smärtan, förbättrar vävnadens elasticitet och därmed förbättrar rörligheten.
kortvag1
Den spontana djupvärmen leder till att blodkärlen expanderar (vasodilation) och ämnesomsättningen (metabolismen) därmed ökar och att den kollagena vävnaden blir mer elastisk. Även muskeltonus sjunker genom den lokala värmeappliceringen. Därigenom dämpas smärtan.

Behandlingstiden beror i allt väsentligt på vävnadsdjupen och är i genomsnitt 4 till 6 minuter lång. Vid tjockare vävnadsskikt (t.ex. lår) kan den vara upp till 10 minuter.

kortvag2

LASERBEHANDLING

Skanlab Laser™ Pro är en videreutveckling av succe Skanlab Laser™. Du får den nyaste lasern med större kapacitet.Du får 100, 200, 300, 400 & 500mW i samma laser!

laser1

Behandling med laserljus är överföring av koncentrerad energi till cellerna.
Cellerna utnyttjar energin från laserljuset och därmed snabbas läkningen på.

Laserljusets effekt på kroppen kan delas upp i 4 huvudpunkter:

  • Inflammationshämmande effekt
  • Direkt smärtlindrande effekt
  • Ökad frigivning av olika byggmaterial från cellerna
  • Frigivning av slaggprodukter i cellerna

Allt detta stärker immunförsvaret, ger bättre cellfunktioner
och därmed kroppens förmåga att läka snabbare vid sjukdom
och skador.

laser2

STÖTVÅGSBEHANDLING

stotvag1

Stötvågsbehandling, är en kliniskt beprövad och vetenskapligt utvärderad behandlingsmetod som ger bevisad effekt på många olika skador och besvär i kroppens senor och muskler.

Historik om stötvågsbehandling

Stötvågsbehandling har använts inom sjukvården sedan 1980 talet. Då sprängdes den första njurstenen med tekniken.
Under 1990-talet har metoden vunnit mark inom så kallade muskuloskeletala besvär och skador. Det är framför allt besvär med muskelsenor, s.k tendinospartier, som de senaste femton åren alltmer behandlats med stötvågsbehandling.

Idag rekommenderas stötvågsbehandling inom ortopedmedicinen ofta före kortisoninjektioner och kirurgi då effektiviteten är hög och biverkningarna få. Vävnaden tål belastning snabbare och idrottaren slipper viloperiod och tidskrävande återuppbyggnad/rehabilitering före tävlingsåtergång.
Hur fungerar stötvågsbehandling?

En applikator genererar tryckvågor som med given frekvens och kraft bearbetar den skadade vävnaden. Stötvågsbehandling ökar metabolisk aktivitet i cellen, ger ökad blodcirkulation och ökad vävnadsåterbyggnad samt leder till minskad smärta. Stötvågsbehandling anses på detta sätt stimulera läkning i skadad vävnad.
Vid besvär med s.k. kalkinfällning i muskelsena, har det visats att tryckvågsbehandling resulterar i reducering av kalkansamling med minskade besvär eller utläkning som följd.

Hur går en stötvågsbehandling till?

Undersökning och diagnos

Innan behandlingen påbörjas, tas anamnes (sjukhistoria) där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs en ortopedmedicinsk undersökning för att säkerställa diagnos. Det är viktigt att veta vilken vävnad som är skadad samt var i denna vävnad skadan sitter för att behandlingen skall ske på rätt ställe.

Behandlingsprocedur

Behandlingen tar ca 5 min och upprepas vanligtvis med 5-7 dagars mellanrum. Totalt brukar 3-5 behandlingar räcka för att ge bestående och tillfredsställande resultat.

Smärtsamt men uthärdlig behandling

Behandlingen gör oftast ont men upplevs så gott som alltid som uthärdlig. Så fort behandlingen är klar upphör smärtan. Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt.

Att tänka på före, under och efter en stötvågsbehandling

Man bör avstå från intensiv fysisk aktivitet och tung eller explosiv belastning av behandlad vävnad det närmaste dygnet efter en behandling. Man bör inte genomgå någon parallell behandling som kortisoninjektion, antiinflammatoriska läkemedel eller blodförtunnande medicinering av hög dos. Personer med hjärtbesvär, ökad blödningstendens samt gravida skall inte behandlas med stötvåg.
Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt.
Då stötvågsbehandlingen stimulerar kroppens läkningssystem rekommenderas inget samtidigt intag av inflammationshämmande medicin. Undvik därför intag av detta de senaste 5 dagarna före behandling, under pågående behandling eller direkt efter avslutad behandling.

Vad kan behandlas med stötvågsbehandling?

Diagnoser och vävnadsskador där stötvågsbehandling används: Tendinos, ärrvävnad, kalkinfällning och vissa ligamentära skador.

AXEL

  • Impingement
  • Supraspinatustendinit
  • Supraspinatustendinos
  • Infraspinatustendinos
  • Subskapularistendinos
  • Kalkaxel
  • Rotatorcuffskador
  • Tendinit, tendinos

ARMBÅGE

  • Lateral epikondylit – tennisarmbåge
  • Medial epikondylit – golfarmbåge
  • Tendinos
  • HÖFT
  • Trokanterit
  • Adduktortendinos – ljumskbesvär
  • Tendinos

KNÄ

  • Tendinos
  • Hopparknä
  • Löparknä

FOT OCH UNDERBEN

  • Hälsenseinflammation – achillestendinos
  • Plantarfasciit (hälsporre) – Hälsmärta
  • Benhinneinflammation – Medialt tibiasyndrom

När bör man inte stötvågsbehandla?

  • Om du har fått kortisoninjektion i skadeområdet den senaste månaden
  • Vid neurologiskt eller vaskulärt nedsatt funktion i området
  • Om du har cancer
  • Vid graviditet
  • Vid blödningssjukdom eller vid intag av starkare blodkoagulationsmedicin t.ex. Fragmin eller Waran. Fokuserad stötvågsbehandling ska normalt inte ges vid behandling med acetylsalicylsyra (Trombyl) eller hög dos omega-3 fettsyror.
  • Vid akut inflammation i behandlingsområdet

Författare : Daniel Öhlin, fysioterapeut, Göteborg
http://www.skadekompassen.se/info-till-vardgivare/omdomen-om-skadekompassen/